monosakkarider

Monosakkarider, eller monosaccharider, är de enklaste kolhydraterna och kan inte brytas ned i mindre sockerarter genom hydrolys. Deras generella formel är (CH2O)n, där n vanligtvis ligger mellan tre och sju. De utgör byggstenar för disakarider och polysakkarider och fungerar som centrala substrat i många metaboliska vägar.

Monosakkarider klassificeras efter funktionell grupp i aldoser (med aldehydgrupp) och ketoser (med keton). De vanligaste grupperna är trioser (n=3, glyceraldehyd), pentoser (t.ex. ribos och deoxyribos) och hexoser (glukos, galaktos, mannos; fruktos är en ketos). De flesta naturligt förekommande monosakkarider är av D-typ.

I vatten förekommer de i öppna kedjeform och i cykliska former (piranos- eller furanosringar) med alfa- och beta-anomerer. I lösning finns ofta flera isomerer och interconversion mellan formerna sker långsamt.

Biologisk betydelse: de utgör primär energikälla genom glykolysen och fungerar som byggstenar i nukleotider (ribos och deoxyribos) samt i disakarider och polysakkarider. De är också viktiga utgångspunkter för syntes av olika biomolekyler i cellen.

Fysiska och kemiska egenskaper: de är mycket polar, vattenlösliga och har en söt smak. De kan oxideras till uronsyror (t.ex. glukonsyra) och kan reduceras till sockeralkoholer (t.ex. glukos till sorbitol).