Kernelutökning

Kernelutökning är ett svenskt begrepp som beskriver processen att utöka eller förstärka ett kernel inom olika områden. Begreppet används i matematik, datorvetenskap och statistik där kernel kan beteckna kärnan i en linjär avbildning, en konvolutionskärna eller en kernel-funktion i maskininlärning.

I matematik är kärnan (kernel) för en linjär avbildning T: V → W mängden v där T(v) = 0. Kernelutökning kan innebära att studera hur lösningsrymden förändras när man överväger olika operatorer eller begränsningar, alltså hur en större kärna uppstår och vad den innebär för system av ekvationer.

I datorsystem används kernelutökning ofta om kernelmoduler eller kernel extensions som laddas in i kärnan för att utöka funktionalitet, till exempel drivrutiner eller nya filsystem. Sådana moduler kräver kompatibilitet med kärnversionen och betonar stabilitet och säkerhet eftersom de körs i kärnläge.

Inom statistik och maskininlärning används kernelbegreppet i kernel-metoder och kernel-density estimation. En kernelutökning kan innebära att byta till en kraftfullare kärna eller kombinera flera kärnor för att fånga komplexa samband mellan data. Begreppet är därmed kontextberoende och används för att beskriva olika sätt att utöka eller förstärka kärnbegreppet inom respektive område.