Kalibreringshistorik

Kalibreringshistorik är en dokumentation av alla kalibreringar som har utförts på en mätanordning eller ett mätsystem. Den används för att säkerställa spårbarhet till internationella måttsystem, att instrumentets noggrannhet bibehålls över tid och att resultat som används i beslut kan förlitas på. Historiken gör det möjligt att följa upp kalibrationsintervaller, planer och eventuella avvikelser.

Innehållet i en kalibreringshistorik brukar normalt inkludera: identifikation av utrustningen (modell, serienummer, plats), datum för kalibrering och nästa förfallodatum, referensstandarder och kalibreringsmetoder som använts, mätosäkerhet och eventuella korrigeringar som tillämpats, certifikat-, laboratoriums- eller leverantörsnummer, samt noteringar om omgivningstemperatur/humiditet, operatör och plats. Resultat och beslut (godkänd/inte godkänd), och föreskrivna åtgärder vid avvikelser dokumenteras.

Kalibreringshistoriken används i kvalitetssystem och ofta omfattas den av krav enligt ISO/IEC 17025 för kalibreringslaboratorier samt relaterade standarder som ISO 10012. Den underlättar revisioner och säkerställer att spårbarhet till SI-enheter upprätthålls.

Riktlinjer för hantering innefattar bevarande av historiken, digitalisering i ett kalibreringshanteringssystem, och regelbunden granskning av intervaller och metoder. En väl upprättad kalibreringshistorik minskar risker, ökar tilliten och bidrar till en konsekvent mätkvalitet.