Intressenttänkandet

Intressenttänkandet är ett ramverk inom företagsekonomi och management som föreskriver att beslut bör grundas i ett bredare etiskt perspektiv än ren vinstmaximering. Det innebär att organisationen tar hänsyn till intressen hos alla som påverkas av verksamheten – bland andra aktieägare, anställda, kunder, leverantörer, lokalsamhället och miljön – samt hur olika intressen kan stå i konflikt med varandra.

Konceptet utvecklades i stor utsträckning av R. Edward Freeman under 1980-talet och har etablerats som en central del av CSR och hållbarhetsarbete i både näringsliv och offentlig sektor. I Sverige används ofta begreppet intressenttänkande i koppling till intressentteori, företagsstyrning och ansvarstagande.

Nyckelprinciperna inkluderar kartläggning av relevanta intressenter och deras behov, bedömning av konsekvenser för varje grupp, strävan efter en balans mellan olika intressen samt öppenhet och ansvarsskyldighet i beslut och kommunikation. Stödverktyg kan vara intressentkartor, dialog- och konsekvensanalyser samt hållbarhetsredovisning.

Intressenttänkandet används i strategiskt beslutsfattande, riskhantering och företagsstyrning samt i rapportering och kommunikation med intressenter. Det underlättar arbetet med hållbarhetsmål och kan integreras i standarder som GRI, SASB eller integrerad rapportering.

I kritiska perspektiv hävdas att intressenttänkandet ibland kan leda till instrumentell ansvarstagande, att det är svårt att väga konkurrerande intressen och att det riskerar att försvaga tydligheten i ansvarsutkrävande, särskilt i företag som styrs av vinstmaximering. Implementering kan möta praktiska hinder som uppdelad makt och skiftande intressenternas maktpositioner.