maktpositioner

Maktpositioner avser positioner inom ett socialt system som ger förmåga att påverka utfall. De kan vara formella ämbeten eller roller som uppnås genom nätverk. Begreppet används inom statsvetenskap, organisationsvetenskap och sociologi för att analysera vem som har inflytande i förhållande till andra.

Formella maktpositioner definieras av titel och mandat, som valda eller tillsatta ämbeten, företagsledare eller högt uppsatta tjänstemän. Informella maktpositioner är inte kodificerade i regler men härrör från tillgång till information, nätverk, expertis eller legitimitet.

Makten utövas genom kontroll över resurser (pengar, information, personal), dagordningsläggning och beslutsrätt, förmåga att bestraffa eller belöna samt formandet av normer och legitimitet. Makts placering är ofta relationell och kontextberoende.

Studier av maktpositioner involverar kartläggning av aktörer, resurser och inflytandeflöden; verktyg inkluderar maktkartor, intressentanalys och social nätverksanalys. Makten kan utmana och skiftar med förändringar i institutioner, teknik eller allmän opinion.

Exempel inkluderar politiska ledare och ministrar; företags- och styrelseordförande; fackliga företrädare eller lobbyister; medieägare; även större aktieägare; byråkratiska grindvakter; och internationella aktörer som vetorätt.

Begreppet kritiseras ibland för att överbetona individer framför strukturella begränsningar; makt distribueras ofta över nätverk och institutioner, och kön, klass och etnicitet formar vem som innehar maktpositioner.