beslutsrätt

Beslutsrätt är rätten och befogenheten att fatta beslut inom ett visst område i en organisation. Den anger vem som har auktoritet att fatta bindande beslut och vem som bär ansvaret för resultaten.

Beslutsrätten fördelas ofta genom formella regler i bolagsordningar, stadgar, policyer och instruktioner samt genom informella normer. Ett vanligt upplägg är att ägare eller styrelse beslutar i strategiska frågor, medan ledningen har beslutanderätt i operativa frågor inom givna riktlinjer. Fördelningen kan också präglas av organisationskultur och struktur, samt av ägarstruktur och regelverk.

Inom företag skiljs ofta beslut som kräver styrelsens eller bolagsstämmans godkännande från beslut som kan fattas av verkställande ledning (VD och chefer) inom det mandat som tilldelats dem. Offentlig sektor och ideella organisationer har liknande uppdelningar mellan politiska/ägande beslut och förvaltningsbeslut.

Att tydligt definiera beslutsrätt underlättar styrning, ansvar och uppföljning. Det minskar konflikter, missförstånd och risk för överlappningar, samtidigt som det kan bidra till snabbare och mer enhetliga beslut. Överdriven centralisering eller otydlighet kan däremot försämra ansvarstagande och flexibilitet.

Verktyg och metoder som används för att kartlägga och optimera beslutsrätt inkluderar ansvarsmatris (RACI), beslutsmatriser, policydokumentation och tydlig instruktion för beslutsprocesser. Dokumentation av beslutsrätten är ofta en del av bolagsstyrningen och riskhanteringen.