Intresseavvägning

Intresseavvägning är ett begrepp inom dataskydd som beskriver hur man bedömer om behandling av personuppgifter är tillåten när den grundar sig på berättigade intressen. Denna rättsliga bas återfinns i artikeln 6.1.f i EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR). Bedömningen innebär att den registrerades rättigheter och friheter vägs mot den behöriga behandlarens eller tredje parts berättigade intressen.

Processen innebär vanligtvis att syftet med behandlingen identifieras, att man bedömer om behandlingen är nödvändig för att uppnå syftet och att man väger intressena mot varandra. Vid bedömningen tas hänsyn till vilken typ av uppgifter som behandlas, relationen till den registrerade, rimliga förväntningar och vilka risker behandlingen kan medföra. Säkerhetsåtgärder som uppgiftsminimering, transparens, tydlig information och tidsbegränsad lagring kan förstärka proportionaliteten. Om den registrerade har starkare skyddsvärden eller riskerna är höga kan intresseavvägningen leda till att behandlingen inte får genomföras.

Intresseavvägning används ofta när behandlingen inte är strikt nödvändig för ett avtal eller när samtycke inte är lämpligt, till exempel vid bedrägeribekämpning, systemförvaltning eller viss marknadsföring där en rättslig grund finns. Den är en av flera rättsliga grunder under GDPR och bör dokumenteras samt övervägas under principerna om transparens och respekt för den registrerades rättigheter.