Institutionsforskning

Institutionsforskning är ett tvärvetenskapligt fält som studerar formella och informella institutioners uppbyggnad, utveckling och påverkan på beteende och resultat i samhället. Fokus ligger på regler, normer, organisationer och incitament som formar ekonomisk aktivitet, politiska processer och socialt liv över tid. Institutioner kan vara konstitutioner, lagstiftning, rättssystem och byråkratier, men också informella normer, seder och praktiker som styr samarbete och konkurrens.

Fältet drar kunskap från statsvetenskap, ekonomi, sociologi, rättsvetenskap, historia och antropologi. Vanliga teoretiska perspektiv är nyinstitutionalism, historisk institutionalism, sociologisk institutionalism och varianter där man betonar rationalitet, kultur och kontext. Centrala begrepp inkluderar path dependence, legitimitet, institutionsskapande och institutionell förändring samt governance och offentlig förvaltning.

Metoder inkluderar komparativ fallstudie, tvärsnittsanalyser, processspårning, arkivstudier och ibland kvantitativa modeller eller datadriven jämförelse. Tillämpningar omfattar politisk reform, ekonomisk utveckling, rättsväsendets effektivitet, korruption och organisationers prestation samt hur politiska och ekonomiska resultat uppkommer ur institutionella strukturer.

Utmaningar inom fältet inkluderar att mäta och jämföra institutioner över tid och rum, att fastställa orsakssamband och att hantera komplexitet och kontextberoende resultat.