Informationssjokering

Informationssjokering är ett svenskt begrepp som beskriver tillstånd där mängden information som en person eller organisation utsätts för blir så stor att den överstiger kapaciteten att bearbeta den. Det leder ofta till kognitiv belastning och försämrad beslutsförmåga, vilket kan resultera i snabbare men mindre genomtänkta val eller beslutsoförmåga. Begreppet används inom medie-, kommunikations- och informationsvetenskap samt i analyser av digitala informationsflöden i arbets- och samhällssammanhang.

Orsaker och sammanhang: Överbelastning uppstår när volym, hastighet och mångfald av källor ökar, samtidigt som filtreringsmekanismer och uppmärksamhetskanaler gör att relevans inte tydligt prioriteras. Risker ökar i miljöer med konstant nyhetsflöde, aktiva sociala medier och arbetsplatser där e-post, meddelanden och dashboards ackumuleras. Informationssjok kan också uppstå när användare försöker följa flera diskussioner samtidigt eller när beslutsnivåer kräver snabba sammanställningar.

Konsekvenser: Bland konsekvenser märks ökad stress, tidsbrist och ytlig informationsbearbetning, vilket fördröjer eller försämrar beslut. Kognitiv frikoppling och selektiv uppmärksamhet kan leda till att viktig information missas eller att missvisande tolkningar sprids.

Åtgärder: Hanteringen innefattar både organisatoriska och tekniska åtgärder: tydliga prioriteringar, sammanfattningar, filtreringsregler och design av användargränssnitt som visar relevant data i översiktligt format. Personliga strategier innefattar digital hygien, tidsblockering och medveten konsumtion av information.

Relaterade begrepp: informationsöverbelastning, information overload, infodemi/infodemic, kognitiv belastning.