Infogningsläget

Infogningsläget är ett begrepp inom svenskt kris- och samhällssäkerhetsskydd samt civil beredskap som beskriver den fas eller det tillstånd då information samlas in, verifieras och tolkas för att skapa en övergripande lägesbild och stödja beslutsfattande. Begreppet används i sammanhang där det krävs snabb orientering och samordning av olika informationskällor.

Användning och syfte. Begreppet används av myndigheter, polis, räddningstjänst och civilförsörjning för att rangordna och hantera informationsbehov i en pågående eller misstänkt händelse. Syftet är att möjliggöra en korrekt och tillförlitlig uppdatering av beslutsunderlaget och att stödja operativa och politiska beslut.

Process och innehåll. Inom infogningsläget samlas data från olika källor (offentliga kanaler, övervakning, vittnesmål, tekniska system). Informationen verifieras genom triangulering, källbedömning och kontroller. En lägesbild sammanställs, analyser genomförs och kommunikationsplaner tas fram för att uppdatera beslutsfattare och informera berörda aktörer.

Utmaningar. Högt informationsflöde, osäkerhet, spekulation och desinformation utgör risker för lägesbedömningen. Språkbarriärer och olika organisatoriska perspektiv kan också komplicera tolkningsarbetet och samordningen.

Relationer till andra begrepp. Infogningsläget ligger i en kontinuerlig process bredvid lägesbild, lägesrapport och kriskommunikation och används som grund för den fortsatta risk- och beslutsprocessen.

Historik. Begreppet har utvecklats inom offentliga sammanhang och vid simuleringar och övningar som syftar till bättre ledning av incidenter och oväntade händelser.