IOfunktioner

I/O-funktioner är funktioner i ett programmeringsspråk som hanterar in- och utdata mellan programmet och omvärlden, exempelvis tangentbord, skärm, filer eller nätverkssocket. De abstraherar detaljerna i hårdvara och operativsystem och gör det möjligt att läsa data inifrån programmet och skriva data ut till olika enheter eller förbindelser. Genom IO-funktioner kan program kommunicera med användare och med lagrad data utan att behöva bry sig om hur en enhet fungerar tekniskt.

IO fungerar ofta genom arbetsenheter som strömmar eller flöden. Funktioner kan vara blockande eller icke-blockande, synkrona eller asynkrona, och ofta använda buffring för att öka prestanda. Resultat och fel kan hanteras som returvärden, undantag eller signaler beroende på språk och miljö.

Exempel på vanliga IO-funktioner i olika språk: C har funktioner som fopen, fclose, fread och fwrite samt read och write som når lågnivåsystemanrop; Python erbjuder inbyggda funktioner som input och print samt öppningsfunktioner som open och filobjekt som stödjer läsning och skrivning; Java tillhandahåller I/O-strömmar via System.in och System.out och klasser som BufferedReader och FileInputStream; i JavaScript körs IO ofta asynkront i miljöer som Node.js via moduler som fs och nätverks-API:t.

Under ytan byggs IO-funktioner vanligen ovanpå operativsystemets systemanrop och hanterar filbeskrivare, sockets eller enhetshanterare. Olika språk eller bibliotek skiljer sig åt i hur de exponeras och hur fel rapporteras, men gemensamt är att IO är kostsamt jämfört med beräkningar och därför ofta optimeras med buffers, streaming och asynkrona modeller.