Hörselförmågan

Hörselförmågan är förmågan att uppfatta och tolka ljud via örat och hjärnan. Den gör det möjligt att uppfatta tal, musik och omgivande ljud i vardagen.

Anatomi och funktion: Ytterörat fångar upp ljudet, mellanörat överför vibrationerna via hörselbenen—hammaren, städet och stigbygeln—to innerörat. I snäckan omvandlas vibrationerna av hårceller till elektriska signaler som leds genom hörselnerven till hjärnan, där de tolkas som ljud och tal.

Orsaker till nedsatt hörsel kan vara åldrande, bullerexponering, infektioner, öronvaxpropp, mediciner med ototoxiska biverkningar, skador eller medfödda faktorer. Hörselnedsättning kan vara konduktiv (mellanöra) eller sensorineural (inneröra eller hörselnerv), eller blandad.

Bedömning av hörsel görs med audiogram som mäter hörselgränser vid olika frekvenser. Ytterligare tester inkluderar tympanometri (tryck och rörlighet i mellanörat) och otoakustiska emissioner. Vid misstanke om nervpåverkan kan ABR-test användas.

Behandling och stöd kan innefatta hörapparat eller cochleaimplantat vid grav hörselnedsättning, samt kommunikationsträning och miljöanpassning.

Förebyggande åtgärder omfattar skydd av öronen i bullriga miljöer, regelbundna hörselkontroller och undvikande av långvarig hög ljudnivå. En god hörselförmåga är grundläggande för kommunikation, säkerhet och livskvalitet.