Hjärtkonjunktionsstörningar

Hjärtkonjunktionsstörningar, även kända som hjärtblock, är ett tillstånd där de elektriska impulserna som styr hjärtats rytm fördröjs eller blockeras på vägen från förmaken till kamrarna. Detta kan påverka hur effektivt hjärtat pumpar blod.

Det finns tre huvudtyper av hjärtblock. Förstahands hjärtblock är den mildaste formen där det finns en liten fördröjning i signalöverföringen. Andragrads hjärtblock innebär att vissa impulser inte når kamrarna alls, vilket leder till att hjärtslagen blir oregelbundna. Tredjegrads hjärtblock, även kallat totalt hjärtblock, är den allvarligaste formen där ingen elektrisk impuls kan passera från förmaken till kamrarna, vilket tvingar kamrarna att generera sina egna långsamma, oberoende rytmer.

Symtom kan variera beroende på graden av blockering. Mildare former kan vara symtomfria, medan svårare former kan orsaka yrsel, svimning (synkope), bröstsmärta, andfåddhet och extrem trötthet. Dessa symtom uppstår när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov.

Diagnosen ställs vanligtvis genom ett elektrokardiogram (EKG), som registrerar hjärtats elektriska aktivitet. Vid behov kan ytterligare undersökningar som ett Holter-EKG (långtidsregistrering) eller ett inopererat event-inspelare användas.

Behandlingen beror på orsaken och svårighetsgraden av hjärtblocket. I vissa fall, särskilt vid lindriga former som är orsakade av reversibla faktorer som mediciner, kan ingen behandling krävas. Vid mer allvarliga eller symtomatiska hjärtblock kan behandling innefatta att identifiera och behandla underliggande orsaker, justera medicinering eller, i de flesta fall av tredjegrads hjärtblock, att implantera en pacemaker. En pacemaker är en liten elektronisk enhet som hjälper till att reglera hjärtrytmen.