Halitkristallen

Halitkristallen är den kristallform av mineralet halit, natriumklorid (NaCl). Halit är ett vanligt mineralskedje i jordens skorpa och utgör huvudkomponenten i bergsalt. Kristaller bildas när saltvatten avdunstar i evaporitmiljöer, vilket lämnar salter kvar och ofta bildar vackra kubiska kristaller.

Fysiska egenskaper är ofta lätta att känna igen. Halit är vanligt färglös eller vitt, men kan visa nyanser av rött, gult, blått eller grönt om föroreningar finns. Lyster är glasaktig, hårdhet på Mohs-skalan ligger omkring 2 till 2,5. Den har kubisk cleavage och är transparent till genomskinlig i rena kristaller. Halit har en smältpunkt runt 801°C och löser sig i vatten; smaken är distinkt salt.

Kristallstrukturen är isometrisk, vilket gör att kubiska halitkristaller är typiska. I naturen förekommer de ofta som stora kuber eller prydliga kristallgrupper i saltgruvor och evaporitavlagringar. Halit kan bilda massiva lager eller förekomma som ensamma kristaller i sprickor och tunnlar.

Bildning och förekomst: halit bildas främst i evaporitmiljöer där havs- eller brinvatten avdunstar och salter kristalliseras. Sådana miljöer finns i torra kustnära bassänger och saltbasinaler. Halit återfinns över hela världen i sedimentära bergarter och i saltgruvor; betydelsefulla lokaler inkluderar ekonomiskt utvunna områder som Wieliczka i Polen och olika saltfält i USA och Chile.

Användning och betydelse: halit är kommersiellt viktig som bordssalt och som råvara i industrin. Genom klor- och alkali-processer används natriumklorid för att producera klor och natriumhydroxid, och salt används även i livsmedel, konservering och växt­näring. Halit är därmed både ekonomiskt och geologiskt viktigt.