Habitatområden

Habitatområden är geografiska områden som tillhandahåller de livsbetingelser som krävs för att en eller flera arter ska kunna leva, växa och fortplanta sig. Begreppet används inom ekologi, naturvård och markanvändning för att beskriva hur organismernas livsmiljö påverkas av faktorer som temperatur, fukt, födotillgång och skydd mot predation. Ett habitat kan vara naturligt eller människoskapat och varierar i storlek från små livsmiljönära fragment till stora landskap.

Habitatområden kan kategoriseras utifrån livsmiljöns karaktär, exempelvis skogshabitat, våtmarks- eller gräsmarkshabitat samt kust- eller bergsområden. De fungerar som platser där arter hittar föda, boplatser, migreringskorridorer och reproduktionsplatser. Bevarandemål är att upprätthålla eller återställa livskraftiga populationer och främja genetisk mångfald.

Bevarandearbete innefattar kartläggning och övervakning av habitatens tillstånd samt åtgärder som restaurering, betesreglering, växtplantering och skapande av skyddszoner. Habitatområden kan ingå i nationella skyddsprogram eller i internationella nätverk som Natura 2000, där ekologisk funktion och kopplingar mellan områden beaktas.

Hot mot habitatområden inkluderar fragmentering, invasiva arter, klimatförändringar och direkt mänsklig påverkan som avverkning och markanvändning. Bevarade habitatområden bidrar till artbevarande, upprätthållande av ekosystemtjänster samt rekreation och kulturellt värde.