Grundvattenspåverkningar

Grundvattenspåverkningar avser förändringar i grundvattnets volym, sammansättning eller kvalitet till följd av mänsklig aktivitet eller naturliga processer. De kan påverka dricksvatten, vattenförsörjning, ekosystem och markanvändning.

Orsakerna är olika: överuttag av grundvatten i samband med tätbefolkade eller vattenintensiva områden; utsläpp av föroreningar från jordbruk, industri och avloppssystem; förändringar i markanvändning som ökar risken för infiltration; saltvattenintrång i kustnära områden; samt klimatförändringar.

Vanliga tecken är sänkning av grundvattennivåer, ökad föroreningshalt (t.ex. nitrater, organiska ämnen, tungmetaller) i grundvattnet, samt spridning av föroreningar i berg och jord. Saltvattenintrång och förändrad vattendistribution kan få betydelse i kustnära regioner.

Konsekvenserna inkluderar försämrad dricksvattenkvalitet och högre behandlingskostnader, osäker vattenförsörjning samt påverkan på sötvattens ekosystem och jordbruk. Långvariga uttag kan även orsaka markdeformation i vissa geologiska förhållanden.

Övervakning görs genom provtagning av grundvattennivåer och vattenkvalitet i ett nätverk av borrhål, samt hydrologiska modeller. Bedömningar av sårbarhet och risk används tillsammans med krav i svenska och europeiska vattenförvaltningslagar.

Åtgärder innefattar förebyggande vatten- och markförvaltning, kontroll av utsläpp och gödsling, samt effektiv avloppsrening. Remediation kan ske med pump- och behandling, in situ-oxidation eller bioremediering. I vissa fall används återfyllning av grundvattenmagasin eller infiltrationbaser.