Färgbyten

Färgbyten är fenomen där färgen hos ett material, föremål eller organism ändras som ett resultat av kemiska, fysiska eller biologiska processer. Färgbyten kan vara tillfälliga och reversibla eller permanenta och irreversibla. Begreppet används inom olika områden, bland annat kemi, textil, biologi och vardagsteknik.

Mekanismerna bakom färgbyten är mångfacetterade. Kemiska förändringar som oxidation eller reduktion samt bildning av nya komplexer kan ändra hur ljus absorberas eller reflekteras. pH-ändringar kan få indikatorer eller vissa färgämnen att byta färg. Fotokemiska processer som fotochromism innebär att ljus påverkar elektroniska strukturer i ett ämne och färgen ändras. Termokromism beskriver färgändringar vid temperaturförändringar, och elektrochromism uppstår när ett elektriskt fält ändrar en färgs polarisering eller uppbyggnad. Vissa färgbyten är reversibla och återställs när stimuli tas bort, medan andra är permanenta.

Exempelområden. Inom kemi och laboratorier används färgändringar i indikatorer för att mäta pH, redoxpotential eller konduktivitet. Inom textil- och tryckindustrin används färgämnen och mordanter för att uppnå och fästa färger, medan blekning och exponering kan orsaka oönskade färgändringar. I biologin kan vissa djur, som bläckfiskar och andra marina organismer, snabbt ändra färg och mönster via pigmentceller och iridoplates för camouflage och kommunikation. I vardaglig teknologi förekommer färgbyten i termokromiska produkter (t.ex. temperaturaktiverade muggar) och fotochromiska material (till exempel glas som mörknar i solljus) samt i smarta fönster och färgindikatorer i livsmedelspaketering.

Färgbyten kan kvantifieras med färgimetri och spektral analys inom CIE-färgrymderna, vilket möjliggör objektiva jämförelser och kontroll i olika tillämpningar.