Fragmentsättning

Frgmentsättning är ett svenskt begrepp som används för att beskriva processen när något delas upp i mindre delar eller fragment. Begreppet förekommer i flera discipliner och i tekniska sammanhang, men det är inte den vanligaste termen i modern svensk facklitteratur. I många texter används i stället närliggande ord som fragmentering eller molekylfragmentering beroende på sammanhanget.

Etymologi: Fragmentsättning består av ordstammen fragment, lån från latin fragmentum, och suffixet sättning som pekar på en process eller åtgärd. Tillsammans bildar de en beteckning för handlingen att sätta något i fragment eller dela upp det i fragment.

Användningsområden: i analytisk kemi och masspektrometri beskrivs ofta processen som fragmentering av molekyler, där höljda strukturer bryts ned i mindre fragmentjoner under jonisering. I ekologisk forskning talas om habitatfragmentering när kontinuerlig livsmörhållnad delas upp i mindre habitatfragment. Inom datavetenskap och telekommunikation kan fragmentering av data eller paketbeskrivningar användas för att hänvisa till uppdelning av information i mindre delar för överföring eller lagring.

Språklig användning: i modern svenska dominerar ofta termen fragmentering som standard i de flesta fält. Fragmentsättning förekommer främst i äldre texter eller som en bred, mindre exakt beskrivning inom vissa ämnesområden. Vid tekniska eller vetenskapliga texter är det vanligt att välja mer precisa termer som speglar disciplinen.

Se även: fragmentering, habitatfragmentering, molekylfragmentering.