Fosfororganiska

Fosfororganiska ämnen, eller organofosforföreningar, utgör en bred grupp kemikalier där kol ett eller flera gånger binds till fosfor. Deras struktur kan variera från enkla fosforester eller fosforföreningar till mer komplexa organiska derivat som innehåller P=O- eller P=S-bindningar och olika organiska substituenter. De delas ofta in i underkategorier som fosforesters, fosforthioater och fosonater, beroende på oxidationstilstånd och typen av P–O- eller P–C-bindningar.

Användning: Organofosforföreningar används i stor skala inom jordbruket som insektsmedel (organofosfatbaserade bekämpningsmedel) och i olika industriella tillämpningar som flamskyddsmedel, mjukgörare och vissa katalysatorer. Vissa har använts inom medicin och bioteknik som forskning- eller läkemedelsverktyg. Däremot är använde i ämnesklassen starkt reglerade i många länder och överenskommes inom internationell kemikaliehantering.

Fysikalisk och kemisk mångsidighet: Fosfororganiska föreningar är kända för sin mångsidighet i kemisk struktur och reaktivitet. De kan bilda estersyror, mudahester och olika derivat som möjliggör användning inom olika kemiska och industriella processer. Vissa kollektioner uppvisar hög stabilitet i miljön medan andra bryts ned relativt snabbt genom biologiska eller kemiska processer.

Hälsa och miljö: Bittert omso gäller att många organofosforföreningar är potenta acetylkolinesterashämmare, vilket kan orsaka allvarliga effekter hos människor och djur vid exponering. På grund av detta är säkerhet, hantering och avfallshantering starkt reglerade, och användningen övervakas noggrant internationellt och nationellt.