Forskningsmetoder

Forskningsmetoder är de systematiska tillvägagångssätten som används för att samla in, beskriva, analysera och tolka data i syfte att besvara forskningsfrågor. Metoderna varierar mellan discipliner och forskningsfrågor men har gemensamma krav på tydlighet, repeterbarhet och integritet.

Kvantitativa metoder bygger på mätningar och statistisk analys för att beskriva fenomen, testa hypoteser och fastställa samband. Exempel är enkäter, experiment och sekundärdata. Data behandlas numeriskt och resultat presenteras ofta som mått, trender och inferensstatistik.

Kvalitativa metoder syftar till djupare förståelse av mänskligt beteende, upplevelser och sociala sammanhang. Exempel är intervjuer, fokusgrupper, deltagande observation och innehållsanalys. Data tolkas genom tematisering, kategorisering och sammanhangsanalys.

Blandade metoder blandar kvantitativ och kvalitativ ansats för att gagnas av båda sidorna. Valet av design kan vara sekventiell, konvergerande eller explicita mixar av datainsamling och analys, beroende på forskningsfrågan och tillgängliga resurser.

Planering och genomförande omfattar studiedesign (deskriptiv, explorativ, förklarande), urval (slumpmässigt eller icke-slumpmässigt), instrument och etiska överväganden. Val av design påverkar hur resultaten kan tolkas och generaliseras.

Etik och kvalitet: arbete ska följa etiska principer, informerat samtycke, anonymitet och sekretess samt skydd mot skada. Reliabilitet och validitet (trovärdighet och noggrannhet) samt överförbarhet och triangulering bidrar till pålitlighet. Transparens i metod och rapportering underlättar reproducerbarhet.

Resultat och tolkningar bör presenteras tydligt med redovisning av begränsningar och förslag till vidare forskning. Forskningsmetoderna utgör grunden för trovärdigt kunskapsbygge över olika ämnesfält.