Fjädrar

Fjädrar är keratinbaserade epidermala utskott hos fåglar och hos vissa theropod-dinosaurier. Hos fåglarna utgör de en mångsidig kroppsdel som möjliggör flyg, ger skydd och hjälper till termoreglering samt social kommunikation. Fjädrarna bildas i speciella hudfickor kallade fjäderfolliklar och växer ut från calamus, en bassträng som förankras i huden. Över calamus finns rachis som sträcker sig ut i vanor bestående av barbs och barbules som hålls samman av små hakar. Konstruktionen ger fjädrarna styrka, lätthet och vattenavstötning. Fjädrarna består främst av beta-keratin, som gör dem relativt tåliga.

Funktioner: Konturfjädrarna bildar ving- och kropp överdrag, dunfjädrarna fungerar främst som isolering genom att fånga luft. Färg och mönster uppstår genom pigmentering (melanin och karotenoider) och genom strukturell färgning som reflekterar ljus. Fjädrarna skyddas av preening, där fågeln bearbetar dem med näbben och smörjer dem med olja från uropygialkörteln. Fåglar genomgår regelbundna fjäderbyten (molt) för att behålla prestanda; olika arter har olika moltmönster och frekvenser.

Fjädrarnas utveckling och mångfald: Fjädrar utvecklas i hudfickor och förändras under livets gång; de varierar i form och funktion mellan arter, inklusive specialiserade fjädrar för display, ljudproduktion eller vattenavstötning. Evolutionärt finns bevis för fjädrar hos vissa dinosaurier, särskilt theropoder, där de antogs ha använts för termoreglering, kommunikation och visuell effekt. Människor har använt fjädrar i olika sammanhang, inklusive dekoration, textilier och historiska skrivverktyg som fjäderpennor.