Firepunktsmåling

Firepunktsmåling, eller eldpunktmätning, är processen att bestämma den lägsta temperaturen vid vilken ångor från en brandfarlig vätska fortsätter att brinna efter att en tändkälla avlägsnats. Eldpunkten ligger normalt över vätskans flammpunkt, som är den lägsta temperaturen vid vilken ångor kan bilda en antändlig blandning med luft.

Flammpunkt, eller flammpunktens begrepp, definieras som den lägsta temperaturen där ångor kan bilda en antändlig blandning med luft när någon antändningskälla tillhandahålls. Eldpunkten är den temperatur där denna blandning fortsätter att brinna under en kort tidsperiod när tändkällan tas bort, vanligtvis i minst fem sekunder.

Metoden innebär uppvärmning av provet under kontrollerade förhållanden i en lämplig uppvärmningskammare, ofta med användning av en öppen eller sluten provningssektion och en tillfällig låga för antändning. När lågan fortsätter att brinna självständigt efter att tändkällan avlägsnats registreras den aktuella temperaturen som eldpunkt. Resultatet används för att bedöma bränsleegenskaper och klassificering av vätskan samt riskhantering.

Användningsområden omfattar säkerhetsdatablad (SDS), lagring och transport av brandfarliga vätskor, samt riskbedömningar inom industri och laboratorier. Eldpunktmätningar genomförs enligt internationella standarder och regleringar som standardiserar provningsförfarande och rapportering; metoderna kan skilja något mellan länder och tillämpningar, men har gemensam grund i att definiera hur värme och antändning samverkar för att fastställa eldpunkt.

Begränsningar inkluderar påverkan av luftfuktighet, provets sammansättning och provningshastighet, samt behovet av säkra tester och utbildad personal.