Faktorundersökning

Faktorundersökning är ett svenskt begrepp som används för att beskriva en systematisk undersökning av vilka faktorer som påverkar ett visst fenomen eller resultat. Begreppet pekar på en bred metodram där man samlar in och analyserar variabler som kan förklara variation i utfall, snarare än att använda en enskild statistisk metod.

Syftet med faktorundersökning är att identifiera relevanta faktorer, bedöma deras relativa betydelse och eventuella samspel, samt att använda kunskapen för beslut, policy eller interventioner. Denna typ av undersökning kan vara explorativ eller konfirmatorisk och kan innefatta både kvantitativa och kvalitativa data eller en blandning av båda.

Metoder i faktorundersökning varierar beroende på sammanhang men vanliga steg innefattar problemformulering, litteraturöversikt, val av variabler, datainsamling och dataanalys. Analytiska metoder kan vara regression, multivariat modellering, faktoranalyser eller strukturell ekvationsmodellering, samt kvalitativ innehållsanalys och tematiska analyser i blandade metoder. Triangulering används ofta för att stärka trovärdigheten.

Resultatet presenteras vanligtvis som rangordningar av faktors betydelse, effektmått, konfidensintervall och begränsningar. Betydelsen av varje faktor kan bero på kontext, och kausalitet tolkas försiktigt eftersom observationsdata ofta ger korrelationer snarare än orsakssamband.

Användningsområden för faktorundersökningar är breda och inkluderar folkhälsa (riskfaktorer för sjukdom), arbetsmiljö och säkerhet, utbildning och arbetsresultat, marknadsföring och konsumentbeteende samt samhällsplanering. Kvalitativt innehåll och intervjuer kan komplettera kvantitativ data där faktorer undersöks utifrån erfarenhet och kontext.