Fångenskap

Fångenskap är tillståndet att hållas kvar i frihetsberövande mot sin vilja, ofta genom tvång eller hot om våld. Begreppet används för att beskriva olika situationer där någon eller något hålls i fångenskap, till exempel som fängelse, gisslan- eller kidnappningsfall, eller när ett djur hålls i fångenskap i syfte med djurhållning, forskning eller underhållning.

Juridiskt regleras fångenskap genom olika former av frihetsberövande. Lagstiftningen skiller mellan legitima frihetsberövanden – till exempel fängelse eller häktning enligt domstol – och illegalt frihetsberövande som ogrundad gisslan- eller kidnapping. Internationella avtal och de mänskliga rättigheterna kräver att frihetsberövanden ska vara lagenliga, proportionerliga och föremål för rättsprocess samt att intagna får skydd och möjlighet till försvar. I krig omfattas fångna soldater och civila av Genève-konventionerna. Människohandel och tvångsarbete är relaterade former av tvångsfångenskap och bekämpas av olika folkrättsliga instrument.

Historiskt har fångenskap varit vanligt i krig, slaveri, straffsystem och koloniala erövringar. Den moderna rättsordningen försöker begränsa övergrepp genom regler om behandling, rättsprocess och rättigheter för dem som hålls i vård, fängelse eller internering. Fångenskapens konsekvenser sträcker sig i psykiska och fysiska påfrestningar, avbrott i familjeliv och påverkan på samhällsdeltagande.

Debatter förs om djur i fångenskap, där frågor om välfärd, utbildning, forskning och bevarande väger mot kritik mot att hålla varelser i begränsade miljöer. Forskning och publikens krav på bättre levnadsvillkor fortsätter att påverka lagstiftning och praxis. Se även: människohandel, frihetsberövande, frihet i internationell rätt.