Exponeringsmått

Exponeringsmått är ett mått på hur stor exponering något utsätts för av en viss stimulans under en given tidsperiod. Begreppet används inom flera fält, bland annat fotografi, strålningsvetenskap och arbetsmiljö. Exponering kan beskrivas som mängden energi, ämnen eller signaler som når ett mål, och måtten kopplas ofta till intensitet och varaktighet.

Inom fotografi och film används exponeringsmått för att styra kamerans exponering. Vanliga begrepp är exponeringsvärde (EV) och mätningar av ljusnivå, ofta angivna i lux eller cd/m². En ljusmätare mäter omgivande ljus och ger rekommendationer om kamera-inställningar såsom bländare, slutartid och ISO för att uppnå en önskad exponering.

Inom strålningsvetenskap och medicinsk strålningspraxis beskriver exponeringsmått hur mycket strålning en person eller ett område utsätts för. Beroende på typ av strålning mäts exponering i olika enheter: för elektromagnetisk strålning i luft används exponeringsmått i C/kg (exposure) eller kerma; den absorberade dosen mäts i Gy (gray), den effektiva dosen i Sv (sievert). Personer och patienter monitoreras ofta med dosimetrar eller ionisationskammare. Exponering över tid bedöms för riskreducering och efterlevnad av säkerhetsstandarder.

Inom arbetsmiljö används exponeringsmått ofta som koncentration av farliga ämnen i arbetsluft, uttryckt i mg/m³ eller ppm, kombinerat med tidsfaktorer för att beräkna total exponering eller dos. Sådana mått ligger till grund för arbetsmiljögränser och riskbedömningar som syftar till att hålla exponeringen inom säkra nivåer.

Mätningar av exponeringsmått kräver kalibrering och spårbarhet till relevanta standarder. osäkerheter bedöms och metoder följer internationella eller nationella riktlinjer från organisationer som ISO, IEC eller ACGIH.