Erfarenhetsbaserat

Erfarenhetsbaserat beskriver arbetsmetoder, lärandeprocesser och kunskap som utgår från praktiska erfarenheter som individen gör eller observerar, för att sedan analyseras, tolkas och tillämpas i nya situationer. Begreppet används ofta inom utbildning och yrkesutveckling för att framhäva lärande som uppstår genom handlande, observationer och reflektion snarare än genom abstrakt teoretisering ensam.

Den teoretiska grunden hämtas ur erfarenhetslärande­teori, framför allt David A. Kolbs modell med en cykel som innefattar konkret erfarenhet, reflektiv observation, abstrakt konceptualisering och aktivt experimenterande. Filosofiska rötter återfinns i Deweys idéer om erfarenhet som grund för lärande och i sociokulturella perspektiv där kunskap ses som situerad och sammanlänkad med sammanhanget.

Typiska metoder och tillvägagångssätt är praktikbaserat lärande, internships och lärande i arbetssammanhang, simulerade scenarier, fallbaserat lärande samt reflektiveringsprocesser där deltagare analyserar vad som hänt, vilka principer som kan tillämpas och hur de kan driva förbättring i framtiden.

Fördelar med erfrenhetsbaserat lärande inkluderar ökad överföring av kunskap till verkliga situationer, större motivation och utveckling av problemlösningsförmåga och professionellt omdöme. Utmaningar kan vara beroende av kvaliteten på erfarenheterna, behov av skicklig handledning och strukturerade reflektionssteg, samt resurs- och tidskrav för uppföljning och bedömning.

Användningsområden finns inom utbildning, arbetslivsträning, hälsovård, socialt arbete, teknik och management, där praktisk erfarenhet kombineras med reflekterande analys för att förbättra beslut och handlingsförmåga.