Energianpassning

Energianpassning avser processer och åtgärder som gör energisystem och energianvändning bättre rustade för framtida förändringar i tillgång och efterfrågan, samt för klimatrelaterade risker. Begreppet innefattar anpassningar av infrastruktur, teknik och beteenden hos producenter och konsumenter. Energianpassning står i relation till energibesparing och utsläppsminskning, men fokuserar särskilt på motståndskraft och funktion över tid vid förändrade förhållanden.

Vid energianpassning används både åtgärder på efterfrågesidan och på utbudssidan. På efterfrågesidan handlar det om smart mätteknik, dynamisk prissättning, program för efterfrågestyrning och beteendepåverkan som gör energianvändningen mer flexibel. På utbudssidan innefattas förstärkt elnät, energilagring, förnybar produktion och system som ökar flexibilitet, såsom batterier, vätgas och andra power-to-X-lösningar, samt lokala mikrogridar som kan fungera vid störningar i huvudnätet.

Energianpassning är nära kopplad till klimat- och samhällsresiliens. Den bygger på riskbedömningar, scenarioplanering och realtidsdata samt kräver samarbete mellan myndigheter, näringsliv och forskning. Den påverkar byggnader, energistruktur, transportsektorn och kritisk samhällsservice. Policy, regler och investeringar styrs av nationella strategier och internationella överenskommelser.

Exempel på tillämpningar är klimatanpassade byggnader som tål extrema väderförhållanden bättre, utveckling av smarta nät och batterilagring för att hantera variationer i produktion och efterfråga, samt lokala mikrogridar som kan fungera vid störningar i huvudnätet. Andra åtgärder inkluderar energirelaterad byggnadsrenovering, effektivisering av uppvärmning och kylning samt prissignaler som uppmuntrar flexibel användning. Utmaningar innefattar finansiering, dataskydd, standardisering och behov av tvärsektoriell samordning.