Edisoncylindrarna

Edisoncylindrarna är den tidiga ljudinspelningens och uppspelsens format som utvecklades av Thomas A. Edison och producerades av Edison Records från slutet av 1870-talet fram till 1920-talet. Cylindriska skivor av vax, och senare av celluloid, fungerade som inspelningsmedium. Ljudets varierade vågor var registrerade genom att en nål skar ett spår i den roterande ytan, och återgivningen skedde genom samma mekaniska principi när nålen följde spåret och vibrationerna överfördes till en högtalare eller membran.

Under 1880-talet ersattes tidigare, mindre robusta metoder av vaxcylindrar som gav bättre ljudkvalitet och hållbarhet. Längden på en inspelning var vanligtvis cirka två minuter per sida, och hastigheten varierade mellan olika maskiner, ofta inom intervallet ungefär 120 till 160 rpm. Cylindrarna användes för musik, talade ord och utbildningsmaterial och producerades i många språk.

I takt med att grammofonsskivor blev mer populära under första hälften av 1900-talet minskade den kommersiella användningen av cylinderskivor kraftigt. Trots detta har många historiska inspelningar bevarats i arkiv världen över och studeras och har stor betydelse för förståelsen av den tidiga ljudindustrins utveckling. Edisoncylindrarna utgör en viktig länk i övergången från mekanisk inspelning till den moderna ljudkulturen.