Drivaxeln

Drivaxeln är en drivande axel i ett motorfordon som överför vridmoment från växellådan eller transaxeln till hjulen via differentialen. Den är en central del av drivlinan och måste tåla böjar och längdförändringar när fordonet rör sig.

I bakhjulsdrivna fordon överförs vridmomentet vanligtvis genom en eller flera drivaxlar som sträcker sig från växellådan till bakaxelns differential. I framhjulsdrivna fordon är drivlinan ofta sammanbyggd i en transaxel, där två drivaxlar kopplar transaxeln till varje framhjul via CV-ledar. I fyrhjulsdrivna fordon finns ofta en central drivaxel som förbinder fram- och bakaxlar och möjliggör fördelning av vridmoment mellan axlarna.

En drivaxel består vanligtvis av själva axeln, samt ändar utrustade med universella leder eller konstant-velocity-leder (CV-leder) som tillåter vinkelförändringar när hjulen svänger eller fjädringen rör sig. Längre drivaxlar kan ha ett centrumlager för stöd i mitten. Skydd består av boots som håller fett och skyddar lederna mot smuts.

Vanliga problem är slitage eller skada på CV-lederna, spruckna eller läckande skydd, vilket kan orsaka klickljud vid svängar, vibrationer vid acceleration och försämrad prestanda. Felaktig balans eller skador kan också ge onormala ljud eller vibrationer. Regelbunden kontroll och byte av slitna delar efter tillverkarens rekommendationer är vanligtvis nödvändigt.