Dopaminutslipp

Dopaminutslipp betecknar processen då dopamin frisätts från presynaptiska nervändar i hjärnans synapser. Dopamin är en signalsubstans som används i flera viktiga banor, särskilt mesolimbiska, mesokortikala, nigrostriatala och tuberoinfundibulära. Frisättningen sker vanligtvis som svar på aktionspotentialer och kan uppvisa både phasic-toppformationer (snabba, kortvariga) och tonic frisättning (en lägre, kontinuerlig nivå). Presynaptiska D2-autoreceptorer bidrar till att reglera frisättningen och dopaminets återcirkulation.

Den grundläggande mekanismen börjar när en aktionspotential depolariserar nervterminalen och öppnar spänningskänsliga kalciumkanaler. Ökade Ca2+-nivåer driver vesikelfusion via SNARE-komplexet och kalciumsensorer som synaptotagmin. Dopaminpackade vesiklar frisätts i synapsspalten och binder till postsynaptiska dopaminreceptorer (D1- till D5-familjerna). Frisläppt dopamin återupptas huvudsakligen i presynaptiska neuroner via dopamintransportören (DAT) eller metaboliseras av MAO och COMT.

Betydelse och kliniska kopplingar: Dopaminfrisättning är central för belöning, motivation och förstärkningsinlärning samt för kontroll av kroppsrörelser och endokrin funktion via tuberoinfundibulära banan. Förluster av dopamin i nigrostriatala systemet vid Parkinsons sjukdom leder till motoriska symptom och nedsatt frisättning. Dysreglering av frisättning förekommer även vid beroende, schizofreni och andra neuropsykiatriska tillstånd. Metoder för att studera frisättning inkluderar mikrodialys och snabbcyklisk voltammetri.

Behandling och farmakologi: Åtgärder som ökar dopaminfrisättning eller dess effektivitet används vid Parkinsons sjukdom (t.ex. L-DOPA, MAO- och COMT-hämmare). Amfetaminer ökar dopaminfrisättning, medan antipsykotika som blockerar D2-receptorer kan indirekt påverka frisättning. Djup hjärnstimulering kan också modulerar dopamintransmission i vissa områden.