Domstolarnas

Domstolarnas, pluralis genitiv, är ett begrepp som används för att referera till rättsväsendet i Sverige: systemet av domstolar som dömer enligt lag, tolkar lagstiftning och avgör tvister mellan privatpersoner, företag och staten. Domstolarnas uppgift är att säkerställa rättssäkerhet och rättstillämpning genom opartisk prövning och tydlig rättsutveckling.

Systemet är uppdelat i två huvudgrenar: allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Allmänna domstolar består av tingsrätter som är första instans i civil- och brottmål, hovrätter som fungerar som överklagande instanser och Högsta domstolen som är sista överklagande instans i civil- och straffrätt. Förvaltningsdomstolarna hanterar mål som rör beslut av kommuner och statliga myndigheter, med förvaltningsrätter som första instans, kammarrätter som överklagande instans och Högsta förvaltningsdomstolen som sista instans inom förvaltningsrätt.

Rättsväsendet kännetecknas av oberoende. Domstolarnas beslut ska i möjligaste mån vara fria från politisk påverkan, och den juridiska prövningen ska vila på lag och bevisning. Den administrativa driften sköts av Domstolsverket, som stödjer domstolarna inom ramen för lagen och statens budgetering. Förvaltnings- och allmännadomstolarnas dömande regleras av grundlagar och rättspraxis som syftar till likhet, rättssäkerhet och insyn.

Beslutsprocesserna i allmänna mål är i regel offentliga, och många domar publiceras i databaser så att allmänheten kan följa rättstillämpningen. Domstolarna verkar över hela landet, med Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen i Stockholm och regionala tingsrätter, hovrätter samt förvaltningsrätter utspridda över landet.