Distributionsmått

Distributionsmått är statistiska mått som används för att beskriva hur variabelns värden är fördelade inom en population eller ett dataset. De fångar tre grundläggande egenskaper hos en fördelning: läge, spridning och form. Måtten kan vara populationens mått eller estimat baserade på data.

Lägesmått inkluderar medelvärde, median och modus (typvärde). Medelvärdet används ofta men är känsligt för extremvärden; medianen är robust mot outliers och speglar det centrala värdet hos de flesta observationer.

Spridningsmått beskriver hur mycket värdena avviker från varandra. Vanliga mått är varians och standardavvikelse, som anger genomsnittlig kvadratisk respektive vanlig avvikelse. Spannet beskriver skillnaden mellan största och minsta observation; interkvartilavståndet (IQR) anger skillnaden mellan fjärde och första kvartil och är robust mot outliers. Andra mått som medelavvikelsen och variationskoefficienten ger relativa mått på spridningen.

Formmått beskriver asymmetri och svansbeteende. Skevhet mäter fördelningens asymmetri; kurtos beskriver hur tung svansen är jämfört med en normalfördelning. Kvantiler och percentiler ger positioner som är mindre känsliga för extrema värden.

Estimeringar baserade på urval används ofta: exempelvis sample-median, sample-varians, sample-skevhet och sample-kurtos. Valet av mått beror på datatyp, skala, närvaro av outliers och syftet med analysen.