Diagnostikavdelningar

Diagnostikavdelningar är vårdgivares enheter som ansvarar för att utföra och tolka diagnostiska undersökningar som ligger till grund för sjukdomsdiagnos och behandlingsplaner. Verksamhetsområdena varierar men vanligt förekommande är radiologi (röntgen, CT, MRT, ultraljud), klinisk kemi och fysiologi (blod- och urinanalys, funktionstester), patologi och cytologi (vävnads- och cellprov), mikrobiologi samt nuklearmedicin och funktionell diagnostik som EKG och EEG. I vissa vårdmiljöer ingår även endoskopi och biopsier inom diagnostikavdelningen.

Arbetssättet bygger på en beställning från en vårdgivare, följt av patientförberedelse och identitetskontroll i den preanalytiska fasen, sedan själva analysen och i postanalysen tolkning och rapportering. Resultatet sammanställs i journal och kommunikeras till den kliniker som ordnat undersökningen, med elektroniska journalsystem som uppdaterar patientens vårddata.

Personal och teknik utgörs av radiologer, röntgensjuksköterskor/radiografer, patologer och cytodiagnostiker, biomedicinska analytiker, undersökningsingenjörer samt IT-personal. Utrustningen omfattar bildgivande modalityer (röntgen, CT, MRT, ultraljud), laboratorielabb (biokemi, hematologi, mikrobiologi) och vävnadsförberedelse samt bild- och informationssystem som PACS, RIS, LIMS och elektroniska patientjournaler.

Kvalitet och säkerhet betonas genom ackreditering, kvalitetskontroller, strålskydd och säker rapportering. Organisering varierar mellan centraliserade diagnostikavdelningar och decentraliserade enheter inom klinikerna, men målet är snabb och tillförlitlig diagnostik som stödjer behandling och vårdplanering.