Cykeltrafiken

Cykeltrafiken är den del av transporttrafiken som sker med cykel och hur cyklister interagerar med övriga trafikanter. Den omfattar pendlings-, distributions- och fritidsresor samt last- och serviceuppdrag som utförs med cykel. Cykeltrafiken påverkas av hur städer planeras, hur tillgänglig och säker infrastrukturen är samt av reglerna som gäller för cyklister och bilister. Den utgör ofta en viktig del av multimodala transportsystem och kan bidra till minskade utsläpp, bättre luftkvalitet och ökad fysisk aktivitet.

Infrastruktur och framförande av cykeltrafik bygger i första hand på tydlig och trygg utformning. Viktiga element är separata cykelbanor eller cykelvägar när så är möjligt, på- och avgränsade cykelfält i blandtrafik, trygga korsningar och överfarter samt god tillgång till cykelparkering. Belysning, vinterunderhåll och tydlig skyltning är också centrala för säkerheten. Cykeltrafiken används både i vardagliga resor och i rekreationssyfte, ofta i kombination med kollektivtrafik, vilket gör övergångar och knutpunkter viktiga.

Policy och planering spelar en betydande roll för hur cykeltrafiken utvecklas. Kommuner och regioner arbetar ofta med cykelplaner, mål om ökad cykling och satsningar på infrastruktur, trafiksäkerhet och information till medborgarna. Målen kan ingå i bredare strategier för hållbar mobilitet och Vision Zero, där trafiksäkerhet och tillgänglighet prioriteras. Framför allt krävs kontinuerlig anpassning, underhåll och uppföljning för att cykeltrafiken ska vara ett attraktivt och säkert transportalternativ. Exempel på svenska städer där cykeltrafik är vanligt återfinns i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.