Certifieringssystemen

Certifieringssystemen är strukturerade processer för att bedöma och intyga att produkter, tjänster, organisationer eller personer uppfyller specificerade krav eller standarder. Efter en oberoende utvärdering utfärdas ett certifikat av ett certifieringsorgan, vilket ofta visar överensstämmelse under en viss period.

De vanligaste formerna är produktcertifiering, ledningssystemscertifiering och personcertifiering. Produktcertifiering bedömer att en vara uppfyller krav av säkerhet, kvalitet eller miljöpåverkan. Ledningssystemscertifiering granskar hur organisationen styr sina processer, exempelvis enligt ISO 9001, ISO 14001 eller ISO 27001. Personcertifiering intygar kompetens hos individer inom vissa yrkesområden.

Processen består vanligtvis av ansökan, dokumentgranskning, en eller flera revisioner (på plats), åtgärdsarbete vid avvikelser och beslut om certifiering. Certifikatet kräver ofta övervakningsrevisioner och recertifiering för att behålla giltigheten.

Viktiga aktörer är certifieringsorganen som genomför bedömningen, ackrediteringsorgan som granskar deras kompetens och opartiskhet samt standardutvecklare som upprättar kraven. Systemen ska präglas av opartiskhet, konfidentialitet, kompetens och spårbarhet i beslut och dokumentation.

Certifiering kan öka kunders och partners tillit, underlätta marknadsinträde och stödja riskhantering. Den har dock begränsningar: certifikatet speglar normen vid revisionstillfället och är inte en garanti för absolut kvalitet; kontinuerlig förbättring och korrekt tillämpning krävs, och revisionernas frekvens påverkar hur väl certifieringen speglar verkligheten.

Globalt används standarder som ISO 9001, ISO 14001 och ISO 27001, medan branschspecifika system finns inom fordons-, livsmedels- och byggsektorn. I många reglerade marknader krävs konformitetsbedömning och märkningar som CE som en del av certifierings- eller bedömningsprocessen.