Byggnadsrester

Byggnadsrester är fragment eller kvarlevor av en byggnad som uppstår efter rivning, sammanbrott eller ödeläggning. De kan vara fundament och väggblock samt material som tegel, trävirke, takmaterial och dörr- eller fönsterfoder. I vardagligt språk skiljer man ofta mellan byggnadsrester och ruiner; resterna är ofta fragmentariska medan ruinerna utgör mer omfattande kvarlevor av en byggnad.

Orsakerna till byggnadsrester är många: rivningar, bränder, naturkatastrofer eller arkeologiska undersökningar i samband med nybyggnation. Under utgrävningar samlas och dokumenteras materialen för att förstå byggnadens historia. Vissa rester bevaras i museer eller kulturmiljöer, medan andra lämnas för återbruk eller avfallshantering.

I Sverige regleras hantering av byggnadsrester av kulturmiljölagen och plan- och bygglagen. Vid större byggprojekt kan länsstyrelser och Riksantikvarieämbetet kräva arkeologiska undersökningar eller dokumentationsarbete innan rivning. Bevarandevärda fynd kan bevaras eller dokumenteras och eventuellt återanvändas; mindre värdefulla rester registreras och kan avyttras.

Återbruk och återvinning av byggnadsrester är vanligt, särskilt för tegel, trä och metall. Miljömässiga hänsyn uppmuntrar återanvändning och korrekt hantering av farliga material samt åtgärder mot damm och spridning av avfall. Byggnadsrester ger ofta värdefulla insikter i historisk byggpraxis och stadens utveckling.