Bevattningstider

Bevattningstider är de tider och tidsfönster när marken får vatten genom ett bevattningssystem. Syftet är att ge växterna tillräcklig fukt utan övervattning, slöseri eller rotröta, och att främja ett djupt rotsystem.

Faktorer som påverkar bevattningstiderna inkluderar växttyp och vattenbehov, jordens textur och dränering, klimat och säsong, samt sol-, vind- och temperaturförhållanden. Lerjord håller längre på fukten än sandjord, medan torra eller mycket soliga dagar kräver oftare bevattning av ytliga lager. Växter har olika ET-värden (evapotranspiration) som påverkar hur mycket vatten som behövs. Olika bevattningssystem, som droppslangar, sprinklers eller gräskanter, levererar vatten med olika effektivitet och djup.

Planering och genomförande kan stödjas av timers eller automatiska styrsystem och, vid behov, av fuktmätare eller jordfuktsensorer. Målet är ofta att uppnå en djup vattning som når rötterna, samtidigt som vattenförluster minimeras. Droppbevattning är vanligt mer vatteneffektiv än sprinklersystem i trädgårdar och bäddar.

Riktlinjer innebär att vattna när det är svalare och helst tidigt på morgonen eller sent på kvällen för att minska avdunstning. Djup vattning med längre intervaller förebygger ytlig rotutveckling. Behovet justeras efter väder, säsong och nederbörd; under regniga perioder reduceras eller avbryts bevattningen.

Sammanfattning: Bevattningstider är dynamiska och bör regelbundet justeras efter väderförhållanden, jordtyp och växters behov för att upprätthålla markfukt och effektiv vattenanvändning.