Beslutsnoggrannhet

Beslutsnoggrannhet är ett begrepp inom beslutsteori och kognitiv vetenskap som beskriver hur noggrant och träffsäkert ett beslut speglar vad som vore optimalt givet tillgänglig information, preferenser och osäkerheter. Begreppet omfattar både hur information används och hur konsekvenserna av olika alternativ vägs mot mål och risker. Det skiljer sig från snabbhet eller enkelhet, som ofta prioriterar andra mått.

Beslutsnoggrannheten kan tillämpas på individer, grupper och automatiserade system som stödjer beslut. Den påverkas av upplevd risk, tidsram, kognitiva biaser och hur väl beslutsprocessen fångar relevanta alternativ.

Metoder för att öka beslutsnoggrannheten inkluderar:

- Strukturerad beslutsprocess: definiera mål, samla in relevanta uppgifter och kartlägga alternativ och konsekvenser.

- Probabilistiskt tänkande och uppdatering av sannolikheter när ny information tillkommit.

- Användning av beslutsstöd, checklists och scenarioanalys.

- Risk- och känslighetsanalyser samt tydlig dokumentation av antaganden.

- Medvetenhet om kognitiva biaser och regelbunden granskning av beslut (decision audits).

Tillämpningar av beslutsnoggrannhet förekommer inom näringsliv, offentlig sektor och medicin, där noggranna beslut ofta syftar till bättre resultat, transparens och ansvarstagande.

Mätning av beslutsnoggrannhet kan göras genom att jämföra beslutets utfall med definierade mål eller med optima i simuleringar, samt genom granskning av hur väl antaganden och data som ligger till grund för beslutet var grundade. Det finns ofta en avvägning mellan noggrannhet, kostnad och tid.