Bergskedjor

Bergskedjor är långa, sammanhängande bergsstråk som bildas genom jordens tektoniska krafter och har en gemensam geologisk historia. De uppstår främst vid plattektoniska gränser och kan bildas på flera sätt: foldbergskedjor uppstår när berglager veckas och lyfts vid konvergerande gränser; fault-block-kedjor bildas när stora block av berg höjs längs djupa sprickor; och vulkaniska kedjor byggs upp av magma som når ytan längs subduktionszoner. Vissa kedjor skapas även längs sprickzoner i kontinental eller oceanisk krust. Som helhet utgör bergskedjor ofta delar av större orogena bälten och sträcker sig över stora kartor, från regionala till kontinental skala.

Höjder och landskap varierar kraftigt mellan olika kedjor. Vissa är unga och betydligt högre, som Himalaya och Anderna, där kontinentalplattor kolliderat och skapat markant topografi. Andra är äldre och mer eroderade, och har låg- till medelhöga toppar med djupa dalar. Erosion och glaciation formar kontinuerligt kedjornas yttre karaktär genom tusentals år, vilket ger varierande landskap som stäpp, skogklädda höjder, fjordar och alpina meandersystem. Bergskedjor påverkar klimat, vattentillgångar och ekosystem genom att fungera som vattendelare och barriärer som styr vindar och nederbörd. De har stor betydelse för mänsklig aktivitet, inklusive vattenkraft, gruvdrift, turism och jordbruk i kuperade områden. I Sverige och Norden är de äldsta kedjorna som utgör Skanderna, starkt eroderade och präglade av glaciala former.