Avvikelseförloppet

Avvikelseförloppet är ett begrepp inom sociologi och kriminologi som beskriver hur avvikande beteende kan utvecklas över tid. Begreppet betonar att avvikelse ofta är en process snarare än en enskild händelse och att individens beteende samt hur samhället reagerar kan påverka utvecklingen.

Teoretiskt förankras avvikelseförloppet i bland annat socialreaktionsteorier och märkningslitteraturen. Enligt dessa perspektiv uppstår ofta en första, mindre begåvad avvikelse (primäravvikelse), som möts av varierande sociala reaktioner. Om reaktionen är stark eller kontinuerlig kan individen börja internalisera en avvikande identitet, vilket kan leda till sekundäravvikelse där beteendet blir mer centralt och stabilt över tid. Avvikelseförloppet är dock inte determinerat; det finns utrymme för desistance, där stöd, positiva sociala band och förändrade omständigheter bidrar till att beteendet upphör eller minskar.

Faktorer som påverkar förloppet inkluderar individens livssituation, tillgång till stöd och resurser, relationer till familj och kamrater samt samhälleliga och institutionella reaktioner som skola, rättsväsende och arbetsmarknad. Förloppet är ofta mångsårligt och varierar mellan individer och grupper, samt över tid och sammanhang.

Inom forskning och praktik används avvikelseförloppet för att förstå risker och skyddsfaktorer samt för att utforma tidiga insatser. Förklaringen betonar att förebyggande arbete bör rikta sig mot sociala sammanhang, inte enskilda handlingar, för att stödja positiva utfall och minska stigatisering.