Avasculären

Avasculären är ett begrepp som används inom biologi och medicin för att beskriva vävnader eller strukturer som saknar egna blodkärl. Vävnaderna får näring och syre genom diffusion från omgivande vätskor och vävnader istället för genom blodkärl. Denna avsaknad av blodförsörjning har stor betydelse för vävnadens funktion, uthållighet och läkningsförmåga.

Exempel på avaskulära vävnader hos människan inkluderar hyalint brosk i ledytor, cornea (hornhinnan) i ögat, samt linsen i ögat och nucleus pulposus i intervertebrala skivor. Epidermis, det yttersta hudlagret, är också avaskulärt medan den underliggande dermis är vaskulariserad. Andra vävnadsområden har mycket begränsad blodtillförsel, vilket innebär långsam läkning efter skada.

Funktion och läkning i avaskulära vävnader skiljer sig från vaskulariserad vävnad. Eftersom näring och syre inte transporteras via blodkärl måste diffusion över korta avstånd tillräckliggöra livsprocesser, vilket ofta begränsar ämnesutbyte och reparationsförmåga. Skador eller degenerativa förändringar där blodförsörjningen är obefintlig eller reducerad läker därför långsamt och kan vara permanent.

Klinisk relevans: Avascular nekros (osteonekros) uppstår när blodförsörjningen till benvävnad av någon anledning minskar eller upphör, vilket leder till vävnadsdöd. Hornhinnans avsaknad av blodkärl är avgörande för dess transparens, men neovaskularisering i hornhinnan kan försämra synen. Inom onkologi innebär avsaknad av tidig vaskularisering ofta att små tumörer saknar blodtillförsel tills angiogenes uppkommer; anti-angiogenisk behandling används som en strategi mot tumörtillväxt.