Artroskopin

Artroskopin, eller artroskopisk kirurgi, är en medicinsk teknik för undersökning och behandling av leder. En tunn, böjlig kamera, artroskopet, förs in genom små hudsnitt i leden och ger läkaren en bild av ledens inre struktur. Genom små instrument som förs in via kompletterande snitt kan skadad vävnad plockas bort, repareras eller skäras till. Artroskopi används ofta som ett mindre invasivt alternativ till öppen kirurgi och utförs främst i knä- och axelled men även i höft-, handleds- och fotleder samt andra leder.

Proceduren genomförs i bedövning, antingen allmän eller regional, ibland med lokalbedövning. Ledvätskan distenderas vanligtvis med fysiologisk koksaltlösning för bättre synlighet. Under inspektionen kan kirurgi utföras samtidigt, exempelvis reparation eller meniskborttagning i knät, borttagning av lösa kroppar, behandling av broskdefekter eller synovektomi.

Indikationer för artroskopi inkluderar diagnostisk utvärdering vid oklara ledsmärtor och misstänkta skador samt behandling av tillstånd som menisk- eller broskskador, synovit och borttagning av lösa kroppar. Jämfört med öppen kirurgi erbjuder artroskopi mindre vävnadsskada, snabbare återhämtning och kortare sjukhusvistelse, men den är inte lämplig i alla fall.

Risker är desamma som vid de flesta ledkirurgier och inkluderar infektion, blödning, nerv- eller kärnskada, stelhet och, sällsynt, skada på brosk eller ligament. Eftervård innefattar vila, ibland skydd av leden och fysioterapi för att återställa styrka och rörlighet, med gradvis återgång till aktivitet.

Artroskopi utvecklades och blev vanlig under mitten av 1900-talet och har sedan dess blivit en standardmetod inom ortopedin.