Alveolväggarnas

Alveolväggarna är väggen som avgränsar de små luftsäckarna (alveolerna) i lungorna och utgör den tunnaste delen av den blod–luftbarriär som möjliggör gasutbyte mellan luft och blod. De utgör tillsammans med alveolernas epitel och kapillärernas endotel det respiratoriska membranet.

Sammantaget består alveolväggarna av ett enkelt skivepitel som domineras av två celltyper: typ I-pneocyter som täcker den största ytan och är specialiserade för gasutbyte, samt typ II-pneocyter som producerar surfaktant och kan differentieras till typ I-pneocyter vid behov. Mellan epitelet och de små kapillärerna finns ett gemensamt basalmembran. Alveolväggarna innehåller även ett tunt interstitiellt nätverk av fibroblaster, elastin och kollagen, samt alveolära makrofager som hjälper till att rensa partiklar och mikroorganismer.

Funktionerna inkluderar gasutbyte där syre passerar från luft till blodet och koldioxid i motsatt riktning. Denna process sker över den så kallade blod–luftbarriären och följer diffusionens principer. Surfactant som produceras av typ II-pneocyter minskar ytspänningen och stabiliserar alveolerna mellan andetagen. Alveolväggarna bidrar också till vätskebalansen och, via alveolära makrofager, till lungans försvar mot infektioner.

Patologi kan påverka alveolväggarna och försämra gasutbytet. Vid tillstånd som ARDS, interstitiell lungfibros eller ödem blir barriären tjockare och mer genomtränglig, vilket leder till nedsatt syreupptagning och andningssvårigheter.