Alveolkapiller

Alveolkapiller, eller alveolära kapillärer, är ett tätt nät av mikroskopiska blodkärl som omger väggarna på lungornas små luftblåsor, alveolerna. De utgör den pulmonella kapillärsängen där gasutbytesprocessen mellan luften i alveolerna och blodet sker.

Konstruktion och placering: Alveolkapillärerna består främst av endotelceller med mycket tunna väggar. Dessa celler är omgivna av basalmembran som ofta förenas med basalmembranet hos alveolära epitelet, särskilt typ I pneumocyter. Denna sammanlänkade struktur bildar alveolkapillärmembranet, vilket gör diffusion av gaser mycket effektiv. Den totala ytan som är i kontakt med luft är stor, ungefär 70–100 kvadratmeter hos vuxna.

Funktion: Det primära arbetet är gasutbyte. Blod som kommer till alveolkapillärerna är deoxygenerat och kommer från hjärtats högra kammare via lungkretsloppet. Syre diffunderar genom alveolmembranet in i blodet, medan koldioxid diffunderar från blodet ut i alveolerna att utandas. Processen styrs av partiell tryckskillnad och följer diffusionens lagar.

Reglering och klinisk betydelse: Blodflödet genom alveolkapillärerna anpassas för att matcha ventilationen; hypoxisk pulmonal vasokonstriktion omdirigerar blod från områden med dålig ventilation. Yttre faktorer som surfaktant producerad av typ II pneumocyter hjälper till att hålla alveolerna öppna och underlättar därmed gasutbytet. Skador eller inflammation som ökar membranets tjocklek, som vid ödem eller ARDS, kan kraftigt försämra syresättning och koldioxidutbyte.