ögonrörelse

Ögonrörelser, eller ögonmotorik, omfattar de rörelser som styr ögats position och orientering i huvudet. De gör det möjligt att fixera föremål, följa rörliga objekt och stabilisera bilden när huvudet rör sig. God ögonrörelse kräver samordning mellan ögonmuskler, nerver och olika delar av centrala nervsystemet.

Vanliga typer av ögonrörelser är sakkader, dvs snabba blickskiften mellan fixpunkter; smidigt följande (smoorth pursuit) som gör att ögat följer ett rörligt objekt i en mjuk bana; konvergens och divergens (vergens) som justerar ögonens inbördes avstånd för fokus på när eller långt håll; samt nystagmus, rytmiska ögonrörelser som ofta uppstår vid särskilda stimuli eller sjukdomar. Dessutom finns vestibulo-oculära reflexer (VOR), som stabiliserar bilden vid huvudrörelse, och optokinetisk nystagmus (OKN) som uppkommer vid storskalig rörelse i synfältet.

Den neurala kontrollen av ögonrörelser involverar flera nivåer. Kranialnerverna III (oculomotorius), IV (trochlearis) och VI (abducens) styr de extraokulära musklerna. Frontal ögonfältet i frontalloben initierar frivilliga ögonrörelser, medan superiora colliculus bidrar till orienterad blick. Hjärnstammen kräver speciella saccadgeneratorer: horizontala saccader styrs bland annat av det paramedianpontina retikulära formationen (PPRF) och vertikala saccader av rostrala interstitial nucleus of the MLF (riMLF). Vestibula cerebellära kretsar kalibrerar rörelserna och VOR och OKN regleras i vestibulära kärnor och lillhjärnan.

Avvikelser i ögonrörelser kan indikera neurologiska tillstånd som hjärnstamssjukdomar, kranialnervspåverkan, skador i lillhjärnan eller vestibulära störningar och används därför i neurologiska undersökningar och diagnostik.