återhållande

Återhållande är ett svenskt ord som beskriver självkontroll, måttfullhet och försiktighet i tal och handling. Som adjektiv används det för att beteckna en person, attityd eller beteende som är avvaktande och restriktivt, till exempel återhållande i talen eller en återhållande konsumtion. Som substantiv avser det själva egenskapen eller tillståndet av återhållsamhet eller försiktighet.

Etymologi och nyans: åter- är ett prefiks som antyder återgång eller begränsning, medan hållande kommer från verbet hålla/ hålla tillbaka. Tillsammans ger det bilden av att hålla tillbaka impulsivitet eller överdrifter. Återhållande kan uppfattas som positivt (prudent, disciplinerad) eller neutralt beroende på sammanhanget.

Användningsområden: inom psykologi och etik används återhållande för att beskriva självkontroll och impulsstyrning. Inom ekonomi eller politik kan man tala om en återhållande finanspolitik eller en återhållande konsumtion som syftar till långsiktig stabilitet snarare än kortsiktiga kickar. I vardagsspråket används ordet ofta för att beskriva en varsam ton eller ett försiktigt bemötande, till exempel en återhållande kritik eller en återhållsam kommunikation.

Synonymer och relaterade begrepp: måttfullhet, självdisciplin, återhållsamhet och självkontroll. Relaterade begrepp inkluderar disciplin, försiktighet och prudens. Återhållsamhet används ofta som jämförelse mot mer extrem eller impulsstyrd handling.

Se även: återhållsamhet, måttfullhet, självkontroll, disciplin.