återhämtningsprocedurer

Återhämtningsperiod, ofta kallad återhämtning, är den tidsperiod som följer en belastning så som fysisk träning, sjukdom eller skada då kroppen återställer sina funktioner till normalnivåer. Den omfattar fysiologiska processer som återbyggnad av energireserver, muskelreparation och återställande av hormonalbalans, immunförsvar och vätskebalans.

Ordet kommer från svenska återhämta ("att återvinna hälsa eller styrka") och period, och används inom medicin, idrottsvetenskap och rehabilitering för att beskriva både kortsiktiga restitusionsperioder och längre convalescens.

I idrottssammanhang används begreppet ofta i två nivåer: passiv återhämtning (vila) och aktiv återhämtning (lågintensiv rörelse). Nyckelindikatorer för återhämtning är vila-puls, hjärtats återhämtningsförmåga, sömnkvalitet, vätskebalans och näringsstatus. Tiden varierar beroende på intensitet, varaktighet, individens kondition och miljöförhållanden; vissa återhämtningar räcker minuter, andra dagar eller veckor.

I medicinska och rehabiliteringssammanhang används återhämtningsperioden för att planera vård, rehabilitering och gradvis återgång till arbete. Den delas ofta in i omedelbar, tidig och sen återhämtning och anpassas till tillståndet och personens mål.

Faktorer som påverkar längden och effektiviteten av återhämtningen inkluderar ålder, träningserfarenhet, näring, sömn, stressnivåer, skadans eller sjukdomens art samt miljö och arbetsbelastning. Kunskap om återhämtningsperioden hjälper till att optimera prestation, förebygga överbelastning och stödja långsiktig hälsa.

Se även rehabilitering, konvalescens och restitution.