Överföringshastighet

Överföringshastighet är hastigheten med vilken data överförs mellan två punkter i ett kommunikationssystem. Den mäts vanligtvis i bit per sekund (bps) och dess förkortningar används i olika nivåer som kbps, Mbps och Gbps. I vissa sammanhang används även byte per sekund (B/s, MB/s).

Det finns skillnader mellan teoretisk maximal överföringshastighet och verklig genomströmning. Den teoretiska hastigheten påverkas av kanalens bandbredd och signal-brusförhållande, och kan beskrivas med Shannon–Hartley-teoremet. Praktisk överföringshastighet bestäms av protokollöverhead, felkorrigering, paketförlust, latens, jitter och trafikbelastning samt av vilken fysisk medium som används (fiber, koppar eller trådlös länk).

Medium och teknik: Fiberoptiska ledningar kan ge mycket hög kapacitet, medan kopparsystem och trådlösa länkar ofta har lägre maximala hastigheter men bred användning. På lokala nätverk är oftast den lägsta länken avgörande för den uppnådda hastigheten, medan överlappande tekniker som multiplexering och komprimering kan öka den effektiva genomströmningen.

Mätning och användning: Överföringshastighet mäts med nätverkstestverktyg och genom faktisk dataöverföring över tid, ibland kallad throughput. Den är viktig vid bedömning av internetabonnemang, nätverksinfrastruktur och lagringssystem, där målet är att uppnå den hastighet som efterfrågas eller som förväntas i användningen.