Övemhettning

Övemhettning är ett begrepp som inte används som ett vedertaget tekniskt ord i svenska källor. I praktiken betraktas termen oftast som en stavfel eller en felaktig variant av överhettning. Därför är den tydliga definitionen och användningen ofta kopplad till vad överhettning vanligtvis beskriver: ett tillstånd där temperaturer stiger över vad en apparat, komponent eller process tål, vilket kan leda till försämrad funktion och ökad risk för skador.

I allmän bemärkelse innebär överhettning att den maximalt tillåtna drifttemperaturen överskrids. Detta kan förekomma inom elektronik, mekanisk utrustning, fordonsdrivlinor, byggnader och processindustri. Elektroniska komponenter kan drabbas av termisk throttling, minskat livslängd och skador på isolering och kretsgångar. Mechaniska system kan uppleva ökat slitage, termisk expansion och i värsta fall del- eller fullständigt misslyckande. Human-säkerhetsaspekter uppstår också när systemet inte längre uppfyller säkerhetskrav.

Orsakerna till överhettning varierar och inkluderar otillräcklig kylning, höga arbetsbelastningar, dålig ventilation, felaktigt underhåll eller design som inte rymmer temperaturvariationer. För att motverka överhettning används adekvat termisk design, kylsystem (luft-, vätske- eller kylvätskebaserat), temperatursensorer, övervakning och underhåll.

Förebyggande åtgärder bör baseras på tidig upptäckt, korrekt dimensionering av kylning och redundans där det är möjligt. Eftersom övemhettning inte är ett etablerat begrepp, konsulteras ofta källor som behandlar överhettning för vägledning.