Äganderättsstrukturer

Äganderättsstrukturer beskriver hur äganderätten till en tillgång är organiserad och hur rättigheterna fördelas mellan olika innehavare. I Sverige kan grundstrukturen delas in i enskild äganderätt och delat ägande.

Enskild äganderätt innebär att en person har full kontroll över en tillgång; rätten kan användas, säljas eller upplåtas i enlighet med lag. Delat ägande innebär att två eller flera parter äger en tillgång gemensamt. Villkoren regleras ofta genom avtal eller samäganderätt, där vinster, kostnader och överlåtelse begränsas och kan kräva övriga godkännanden.

Inom fastighetssektorn är bostadsrätt en särskild form av äganderätt där en medlem i en bostadsrättsförening har rätt att nyttja en lägenhet och del i föreningens gemensamma utrymmen. Den regleras särskilt av bostadsrättslagen samt föreningens stadgar.

Juridiska personer kan också vara ägare till egendom, exempelvis aktiebolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser. Genom ägande i en juridisk person kan ansvar och ekonomisk risk separeras från fysiska personer.

Andra strukturer kan innefatta nyttjanderätter och servitut som ger rätt till användning eller begränsar användning utan att äganderätten överförs.

Vid planering av äganderättsstrukturer beaktas ofta framtida överföringar, beskattning och rättsskydd. Val av struktur påverkar likviditet, kontroll och ansvarsfrågor samt hur tillgångar ska förvaltas vid förändringar i ägarförhållanden.